Ett flertal olika behandlingar finns utvecklade idag och tillhandahålls av olika vårdnivåer och av flera yrkeskategorier. Majoriteten av behandlingsenheter har ett biopsykosocialt synsätt på ätstörningar och kombinerar psykologisk behandling med måltidsträning och matdagbok.
Vi kommer inte här gå in på specifika behandlingsmetoder och deras eventuella förtjänster och begränsningar då det finns ett flertal källor att tillgå för att läsa om kliniska riktlinjer för bedömning och behandling av ätstörningar. Svenska riktlinjer har utvecklats av Svenska psykatriska föreningen 2015, och finns på Gothia Förlag. Internationellt återfinns de brittiska NICE guidelines (NICE, 2004), de amerikanska från American Psychiatric Association (APA, 2006) samt australiensiska/nya zeeländska från the Royal Australian and New Zealand College of Psychiatrists (ANZAED, Hay et al., 2014).
Vårdnivå
Behandling kan ges på alla nivåer i vårdkedjan, från internetbaserad terapi i primärvård till psykiatrisk heldygnsvård. Att avgöra vårdnivå kan vara svårt, då flera faktorer behöver vägas in, såsom patientens somatiska tillstånd, samsjuklighet, suicidalitet, funktionsnivå, yttre stöd, självinsikt och beredskap att arbeta med förändring (APA, 2006). Patientens egna preferenser ska självklart också vägas in. Behandling kan ha olika mål: somatisk stabilisering, höjd livskvalité, att motivera till behandling eller fullt tillfrisknande. Geller med kolleger (2016) har utvecklat beslutsträdet nedan som hjälp för att om både vårdnivå och fokus på behandling.
Bild på Gellers beslutsträd
American Psychiatric Association (2006). Practice guideline for the treatment of patients with eating disorders (3rd ed.). Available from: http:// psychiatryonline.org/pb/assets/raw/sitewide/practice_guidelines/ guidelines/eatingdisorders.pdf