Här presenteras intressanta intervjuer och filmer om ätstörningar och ätstörningsforskning.
Ätstört – “Allt du tror om ätstörningar är fel”
Det är dags att radera allt du tror du visste om ätstörningar. Ja, män kan också drabbas. Nej, alla är inte smala och ja det går att ärva en förhöjd risk att drabbas. För Anthony, Cassandra och Jonathan blev idrotten vägen in i sjukdomen. Agnes blev sjuk då hon försökte uppnå den perfekta kroppen. Ida hade alltid tänkt mycket på mat och när hon började gymnasiet fastnade hon i tvångsmässig träning. Del 1 av 3.
Ätstört – “Jag vet inte hur jag ska hjälpa honom”
Runt varje person med ätstörningar står förtvivlade anhöriga och försöker att förstå, få hjälp och överleva vardagen. Jonathans mamma förvandlades till ett lejon med oanade krafter, hela Idas familj bytte kosthållning när hon blev sjuk och vid Anthonys sida står tränaren Meseret och vill bromsa. För Agnes kommer stödet från pojkvännen Pelle och Cassandras syster Jennifer har funnits där – även när det varit som tuffast. Del 2 av 3.
Ätstört – “Om ett år ska det ligga bakom oss”
De allra flesta lär sig att leva med ätstörningar och många blir helt friska. Ida och systern har börjat hitta tillbaka till varandra och för Anthony är nya kärleken Elin ett stöd. Jonathan börjar landa i ett normalt liv, men för Cassandra innebär pandemin ett återfall. Agnes kan inte riktigt släppa tanken på att förbättra utseendet lite till. Del 3 av 3.
Sinnessjukt – Cynthia Bulik om anorexia, bulimi och hetsätningsstörning
I det tvåhundratjugoandra avsnittet av podden pratar vi om anorexia, bulimi och hetsätningsstörning. Gäst är Cynthia Bulik, som är psykolog och professor på University of North Carolina och Karolinska institutet. I den första delen av fyra berättar Cynthia om hur hon först blev intresserad av ätstörningar för över fyrtio år sedan, och om de oriktiga och skadliga freudianska teorierna om ätstörningar som dominerade då. Familjen, och inte minst föräldrarna, beskylldes felaktigt för att ha orsakat barnens ätstörningar. Del 1-4.
Fri från ätstörningar?
Ätstörningar innebär ett stort lidande för drabbade och deras familjer, och kan i värsta fall leda till för tidig död. Emma Forsén Mantilla är psykolog och forskare på Karolinska Institutet och har i mer än tio år arbetat med ätstörningar – varför de uppkommer och hur de kan behandlas. För det finns hjälp att få!
Att förändra ätstörda mönster
Varför är det så svårt att förändra ätstörda mönster? Och vad är skillnaden mellan att förstå ätstörningar utifrån och inifrån? Docenten och psykologen David Clinton har under flera decennier forskat om och behandlat ätstörningar. Nu är han aktuell som redaktör för boken “Förstå och bemöta ätstörningar” (Studentlitteratur) som samlar en rad perspektiv på sjukdomen.
När självbilden skevar
Många som drabbas av ätstörning har en väldigt negativ självbild, mer negativ än personer med till exempel depression eller missbruksproblematik. Varför är det så? Och hur får man en bättre självbild? Emma Forsén Mantilla, psykolog och forskare på Centre for Eating Disorders Innovation vid Karolinska institutet, har forskat på kopplingen mellan självbild och ätstörningar. Emma är också projektledare för den svenska delen av den internationella forskningsstudien EDGI och ordförande i Frisk & Fri, Riksföreningen mot ätstörningar.
ARFID – den okända diagnosen
Ätstörningsdiagnosen ARFID, undvikande/restriktiv ätstörning innebär att man av olika skäl låter bli att äta eller bara äter väldigt få livsmedel. Men till skillnad mot andra ätstörningsdiagnoser finns ingen rädsla för viktuppgång med i bilden. Istället kan det handla om bristande aptit, ett obehag inför vissa smaker, lukter eller konsistenser eller om en rädsla för att till exempel sätta i halsen eller kräkas. Diagnosen innebär stort lidande för den drabbade och dess närstående, men det finns väldigt lite hjälp att få. Lisa Dinkler, forskare vid CEDI (Center for Eating Disorders Innovation) vid Karolinska institutet forskar på ARFID och berättar i avsnittet om diagnosen och om nya studier som är på gång, och ger konkreta råd till föräldrar.
Svensk forskning om ARFID ger ökad förståelse för ätstörningar
I det här avsnittet får vi veta mer om bakomliggande orsaker och vad som skiljer diagnosen ARFID från andra typer av ätstörningar, vilka konsekvenser det kan få och vad det finns för möjlighet till behandling, och om Lisa Dinklers forskning inom området.
Ätstörningar – vem drabbas och var finns det hjälp?
Mat är ofta en stor glädje i livet. Men för en del kan maten också vara den största fienden. Varför drabbas så många av ätstörningar? Vad finns det för hjälp? Och hur kan vi förebygga att fler blir sjuka? Medverkande är David Clinton, docent i medicinsk psykologi, psykolog, psykoterapeut och psykoanalytiker och Maja Engström och Anna Ovsiannikov, Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar samt Jonathan Hedström, föreläsare och före detta hockeyproffs.
Ätstörningar med Emma Forsén Mantilla
I veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre fokuserar vi på ämnet ätstörningar. Till vår hjälp har vi psykologen och forskaren Emma Forsén Mantilla. Av den anledningen diskuterar vi först olika typer av ätstörningar. Som till exempel vad som skiljer dem åt och vad som är gemensamt för dem alla. Därefter diskuterar vi lite kring hur svårt det är att veta hur vanligt det faktiskt är med ätstörningar. Efter det hoppar vi in lite på förebyggande av ätstörningar. Till exempel hur man kan balansera budskapet om att människor bör förbättra sin kost med att inte trigga människor i riskzon för en ätstörning onödigt mycket? Till sist går vi in en del på behandling och vad du som vän eller nära person till någon drabbad kan hjälpa till.
Röster om ätstörningar
Under Röster om ätstörningar så hör du personer med erfarenhet av att ha varit drabbade av ätstörningar berätta om sina egna upplevelser och dela med sig av viktiga råd.