Vad händer i kroppen?

Vid svält

Svält är ett allvarligt symptom som kan bli livshotande vid anorexi, men vissa svältsymtom kan även uppstå vid andra ätstörningar på grund av oregelbunden, selektivt eller restriktivt ätande. Hur kroppen påverkas av svält beror på hur länge svälten har pågått och hur snabbt personen har minskat i vikt. En mycket snabb viktminskning kan vara skadligare än en mer långsam minskning, då kroppen har lättare att anpassa sig. 
 
Svält innebär att kroppens naturliga signalsystem rubbas. Detta innebär att en persons naturliga förmåga att känna hunger och mättnad påverkas. Svält innebär även att man går mista om viktiga näringsämnen som kroppen behöver. Om svälten blir långvarig under unga år kan det påverka längd och leda till benskörhet. 
 
När kroppen inte får det bränsle den behöver måste den dra ner på energiförbrukning för att kompensera. Ett symtom som då uppstår vid fasta och svält är att personen blir förstoppad och får ont i magen (som kan i sin tur tolkas av personen som tjockhetskänsla). Detta sker dels för att tarmarna får för lite att arbeta med, dels för att kroppen drar ner på energiförbrukning, då arbetar tarmarna långsammare än tidigare. Man får också sänkt ämnesomsättning vid svält; kroppen ställer om sig till sparlåga när energireserverna börjar ta slut och försöker därför bränna så lite som möjligt. 
 
Bland kvinnor i fertila ålder kan mensen försvinna eller bli oregelbunden vid svält. Många får ont i magen, förstoppning eller problem med gasbildning. Sådana symptom som kan uppstå hos personer med anorexi när de äter kan upplevas som bevis att man är tjock och att man bör äta mindre för att få bukt på symptomen. Minskade nivåer av järn på grund av restriktivt eller selektivt ätande kan leda till blodbrist och trötthet.  
 
En kropp som är i svält försöker spara på energi för att överleva. I början kan det finnas depåer av energi som kroppen kan använda för livsuppehållande. Men desto längre svälten pågår desto mer kroppen måste prioritera och viktiga kroppsfunktioner kan påverkas. Pulsen kan gå ner och kroppstemperaturen sjunker, personen kan bli yr och ha lätt att svimma på grund av lägre blodtryck, muskler försvagas, lanugohår kan utvecklas (tunt hår i exempelvis nacken, på armarna eller ben för att hjälpa behålla kroppsvärmen). På sikt kan hjärnan och inre organ som hjärta och njurar drabbas och fungera allt sämre.

De flesta följder av svält kan återställas när personen börjar äta regelbundet och återfår en hälsosam kroppsvikt. Detta gäller dock inte för skelettskador som benskörhet som uppstår pga. för lite kalium. För att de kroppsliga följderna av svält inte drabbar personen är det viktigt att behandling av restriktiva ätstörningar kan häva svält.

Vid hetsätning och kompensationsbeteende

Även personer som har bulimi kan få svält symptom. Bulimi stör kroppens naturliga förmåga att reglera mättnad och ätande. Matvanor som pendlar mellan att äta restriktivt och hetsäta gör att kroppen förändras. Under en period av bantning ställer kroppen in sig på att förvänta svält och den drar ner på förbrukning av energi. Om en person hetsäter efter en period av restriktion har kroppen vant sig vid att klara sig på mindre energi. Detta betyder att den naturliga kroppsliga reaktionen blir att lagra energin istället för att förbränna den. Detta kan i sin tur leda till förtvivlan för personen som hetsäter för att hen förväntar att hetsätning och den medföljande kompensationsbeteendet ska leda till vikt minskning. Men istället kan personen öka i vikt.  
 
Salthalter i kroppen kan förändras om någon framkallar kräkning som en del av sin ätstörning. Kräkning kan leda till besvär med hjärtat och kan skapa irritation och blödningar i magens slemhinnor och i matstrupen. Andra kroppsliga symptom som kan uppstå pga. kräkning inkluderar sprickor i mungiporna, inflammation i matstrupen, sår på fingrar och händer som uppstår genom framkallande av kräkreflexen, och svullna spottkörtlar (som i sin tur kan göra att personen upplever sig som tjock).

Användning av laxermedel som kompensation för hetsätning vid bulimi kan leda till stora problem. Kroppens salt- och vätskabalans påverkas av laxermedel och vätskedrivande läkemedel. Användning av sådant kan vara skadligt för hjärtat och även vara livshotande om personen har låg vikt. När man använder vätskedrivande medel/laxermedel kan man drabbas av så kallad hypokalemi; kaliumhalterna i blodet minskar till onormala nivåer. Detta är allvarligt eftersom de flesta processer i kroppen är beroende av stabila kaliumnivåer, som exempel kan impulser i hjärtat drabbas vilket kan leda till hjärtflimmer.  
 
Förutom att vara potentiellt farligt fungerar inte laxermedel som viktreduktionsmetod eftersom laxermedel verkar på tjocktarmen, där ingen energi tas upp, i stället för tunntarmen där energiupptaget sker. Viktminskningen som en person lägger märka till efter användning av laxermedel beror i stället på vätskeförlust. Men pga. denna vätskeförlust reagerar kroppen med att samla på sig vätska så fort som möjligt. Detta kan i sin tur tolkas av personen med bulimi som att hen är tjock och måste därför använda ännu mer laxermedel för att kompensera för hetsätningarna.  
 
De flesta effekterna av hetsätning och kompensationsbeteende på kroppen försvinner när personen börjar äta regelbundet igen. Detta gäller dock inte tandskador som kan uppstå vid självframkallad kräkning. För personer som framkallar kräkning under en längre tid kan frätskador på tändernas emalj kan uppstå, som kan leda till behov av omfattande tandvårdsoperationer. 

Övrigt

Även personer med andra ätstörningar än anorexi och bulimi kan utveckla kroppsliga symptom och besvär. Symptomen kan vara knutna till vad som händer med kroppen vid svält (till exempel oregelbunden mens), hetsätning och kompensationsbeteende, som beskrivs ovan.  
 
Om en person undviker vissa livsmedel under en längre tid kan det uppstå brist på ämnen som kroppen behöver och leda till problem med magen och tarmen, såsom ont i magen, förstoppning eller gasbildning som kan tolkas som en tjockhetskänsla. Om personen får i sig för lite järn kan blodbrist uppstå och leda till känslor av trötthet. 
 
Vid överdriven träning bryts musklerna ner istället för att byggas upp då kroppen aldrig får återhämta sig. Hjärtat blir också ansträngt av extrem träning och man kan få belastningsskador i leder och muskler. 
 
Personer som har en övervikt i samband med en ätstörning kan även utveckla somatiska symptom som högt blodtryck, typ 2 diabetes, belastningsskador i leder, sömnapné, och andra allvarliga problem.