Vad är en ätstörning?
Ätstörningar kännetecknas av en allvarlig störning av hur en person äter eller hur han eller hon försöker kontrollera sin vikt. Det kan handla om att äta stora mängder mat för att sedan kräkas upp den, om extrem bantning eller restriktivt ätande. Men framförallt kännetecknas ätstörningar av hur man tänker och känner i förhållande till mat, ätande och kroppen. Man blir mycket upptagen av tankar kring mat, ätande och i vissa fall sitt utseende, och många med en ätstörning är också väldigt självkritiska samt ställer höga krav på sig själva. Många funderar över sin vikt och hur man ser ut.
Gemensamt för många med ätstörning är en stark rädsla för att gå upp i vikt. Vikten och kroppsformen blir avgörande för hur personen värderar sig själv. Flera provar olika dieter och träningsformer för att gå ner i vikt eller för att försöka förändra sin kropp. Men alla utvecklar inte en ätstörning för det. Då tankar om mat, ätande och kroppsform dominerar ens liv och påverkar ens mående, fysisk hälsa och social samvaro kan det vara fråga om en ätstörning.
Fördomar om ätstörningar
Det finns många fördomar och myter om ätstörningar. Många kanske tror att det går att se vem som har en ätstörning utifrån hur kroppen ser ut. Man kanske har en klichébild av en ung och mager tonårsflicka när man tänker på ätstörningar. Visserligen kan personer med en restriktiv typ av ätstörning (dvs när man begränsar ätandet) vara underviktiga, men de flesta med ätstörningar är inte underviktiga. De kan ha en normalvikt eller en övervikt. Ätstörningar finns alltså inte hos personer med en viss kroppsform. Det är inte heller så att ätstörningar drabbar bara unga tonårsflickor. Ätstörningar kan drabba alla kön, ålders- och etniska grupper.
De nio sanningarna
The Academy for Eating Disorders, en internationell sammanslutning av kliniker och forskare, har sammanställt en lista med nio sanningar om ätstörningar, som hjälp att förstå och vägleda bemötande och tillfrisknande.
- Många individer med ätstörningar ser friska ut även om de kan vara mycket svårt sjuka
- Familjer får inte skuldbeläggas, de kan snarare vara en mycket värdefull tillgång i behandlingsarbetet
- En ätstörningsdiagnos är en hälsokris som stör både individens och familjens möjligheter att fungera
- Ätstörningar är inte ett val utan allvarliga tillstånd som påverkas av biologiska faktorer
- Ätstörningar kan drabba alla oavsett kön, ålder, etniskt ursprung, kroppsform, vikt, sexuell läggning och socioekonomisk status
- Ätstörningar är förknippade med förhöjd risk för både suicid och medicinska komplikationer
- Arvs- och miljöfaktorer spelar en viktig roll i utvecklandet av ätstörningar
- Vem som drabbas av ätstörningar styrs inte enbart av gener
- Det går att bli helt frisk från ätstörningar. Tidig identifikation och behandling är viktig.
Komplexa problem som kräver helhetssyn
Ätstörningar är komplexa. Personer med ätstörningar är mycket olika och har varierande behandlingsbehov. Varje patient är unik. Detta kräver en helhetssyn om man ska försöka förstå en viss persons ätstörning.
Uppkomst och utveckling av ätstörningar präglas av ett samspel av olika biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer i vad som kallas ett biopsykosocialt synsätt. Det kan finnas olika somatiska och medicinska komplikationer vid ätstörningar som är viktiga att ta hänsyn till. Det kan också finnas svåra psykiska problem med exempelvis ångest, depression, tvångsmässighet, missbruk, trauma, neuropsykologiska tillstånd och annat.
Vägen in i en ätstörning varierar. Inledningsvis kan ätstörningen vara ett sätt att försöka hantera någonting svårt i livet. Innan ätstörningen blir tydlig föregås den ofta av en period av osäkerhet, oro eller dåligt mående. Ätstörda tankar och idéer om förändring av kroppen kan då te sig som en lösning till svårigheterna. Detta kan betyda att personen som insjuknar och anhöriga har helt olika idéer om behandlingsbehov. För personen som insjuknar handlar ätstörningen kanske om försök att bli accepterad och uppnå samhörighet, förändra oönskade aspekter av sig själv, undvika svåra känslor, uppnå högre prestationer, eller ett resultat av biologiska reaktioner till svält.
Oavsett vägen in i en ätstörning kan onda cirklar vidmakthålla problemen. En vanlig ond cirkel sker när någon försöker begränsa sitt ätande och kroppen får inte i sig tillräcklig näring. Helt naturligt försöker kroppen göra personen uppmärksam på att det finns otillräcklig energi. Personen börjar tänka mer på mat och känner ett naturligt sug att äta. Men om kontroll över mat, vikt och kropp är livsavgörande för personen, kan kroppens naturliga signaler tolkas ett tecken på att man håller på att förlora kontrollen. Lösningen blir då att försöka återfå kontroll genom att än mer begränsa och reglera ätandet. Om detta leder till hetsätning blir konsekvensen ofta att man försöker kompensera för hetsätningen genom självrensning eller träning för att återfå känslan av kontroll. Men detta brukar leda till ännu starkare begränsningar av ätandet, som i sin tur upprätthåller det otillräckliga ätandet och ökar risken för kommande hetsätning.