Studien syftar till att bidra med norm- och kliniska- referensvärden för den version av självskattningsinstrumentet Eating Disorder Examination Questionnaire (EDEQ) som främst används med barn och ungdom. Sådana värden behövs för att till exempel avgöra om en persons skattningar är normala eller inte, dvs. antyder friskhet eller sjukdom. Denna version av instrumentet mäter (precis som originalinstrumentet) ätstörningssymtom såsom restriktivitet, samt vikt-, figur-, och ätbekymmer. Instrumentet innehåller också frågor om symptom som tex hetsätning, kräkning och överdriven träning. Men till skillnad från originalinstrumentet frågar man bara om hur det har varit de senaste 14 dagarna (och inte de senaste 28 dagarna), och dessutom har språket förenklats i denna version.
Vi lät två grupper av 12-14 åringar fylla i instrumentet. Den ena gruppen var en normalgrupp som bestod av 248 pojkar och 239 flickor som inte var drabbade av ätstörning. Den andra var en klinisk grupp med 62 pojkar och 989 flickor som var drabbade av ätstörning.
I artikeln visas referensvärden på de fyra delskalorna i EDEQ, totalskalan och även kriteriebeteendena för både kliniskgrupp och normalgrupp och för både pojkar och flickor. Vi tittade även på skillnader mellan grupperna; som förväntat hade den kliniska gruppen i regel högre poäng (dvs mer ätstörningssymtom) än normalgruppen, flickor hade högre poäng än pojkar (i både normal- och kliniskgrupp) och inom den kliniska gruppen hade äldre ungdomar högre poäng än yngre. Instrumentet verkar därför framgångsrikt kunna urskilja normal- kontra kliniskgrupp. Instrumentet verkar vara bättre på att fånga upp problematiken hos flickor med ätstörning än hos pojkar med ätstörning, och kanske är det så att ätstörningssymtom hos pojkar handlar mer om exempelvis muskelmassa och låg fettprocent än vikt- och ätbekymmer. Instrumentet verkar också fungera bättre i en något äldre åldersgrupp. En möjlig förklaring till det är att sjukdomsförnekelse är vanligare bland yngre med ätstörning.
Resultatmönstret på det stora hela överensstämde väl med resultat från en tidigare studie (Welch, Birgegård, Parling & Ghaderi, 2011) som tittat på vuxenversionen av EDEQ, med skillnaden att dessa unga grupper hade lägre poäng överlag.
Emma Forsén Mantilla psykolog, doktorand
Forsén Mantilla, E & Birgegård, A. (2016). Psychiatry Research, 30 (239), 156-62. Doi: 10.1016/j.psychres.2016.03.022.